Just nu undrar jag om det finns en ulv i fårakläder i mitt hönshus. Orpington är rasen jag har, tror jag... de är då lite större i alla fall. Ägget jag fick idag får mig att undra. 

Det här ÄR från en orpingtonhöna:

Det här ägget får mig att undra:

I förhållande till de andra äggen ser det mer ut som ett vaktelägg.

Tror jag måste knäcka det för att se hur det är inuti, kanske saknas något. 

Misstänker att det är en förstagångsvärpare som är skyldig till ägget, frågan är vem? Det lutar åt Fjäderben eller någon av de grå...

När jag köpte mina nya orpington så blev det bara tre hönor och en tupp. Bokade fast några stycken till som jag skulle få hämta vid jul, könsbestämda. Lite dyrare men då behöver man inte köpa massor då 70% är tuppar.

I veckan ringde J och sa att jag kunde hämta mina nya pullor, tre stycken, kom dock hem med sju! Mina tre jag bokat, tre småisar på två månader och så mutanten. Mutanten är en orpington med fjädrar på benen... det ska dom inte ha. Jag bryr mig inte om det är en fjäder mer eller mindre, bara de är snälla.

Nu bildspam!

Detta är en av de minsta, har en fristad under värpredet dit de kan fara om de stora blir för läskiga.

Här är mutanten med för många fjädrar men visst är hon vacker? Kommer att bli en skönhet. 

- ...men vad gör du? Vi äter middag ser du väl? 

Detta är hon som är "mittemellangrå". 

Ljusast grå av de nya. 

Den mörkaste... 

Just nu är flocken lite obalanserad då rangen inte är tiktigt färdig än men det gick bättre än jag trodde att sätta ihop dem. Dag 2 är det endast lite matgnabb. Minisarna gör någon repa ut bland de stora men håller för det mesta till under redet i tryggheten. Skulle jag också göra... storisarna är ju jättar... 

Idag blev det hämta hönsen    och jag är glad att jag hämtade flyttkartongen hos mamma. Jag fick nämligen bara in tuppen i transportburen    Han är stoor... Hönorna fick med nöd och näppe plats i flyttkartongen, det är tur de sitter stilla då det blir mörkt och lite trångt. Fick lite bilder på fjäderbollarna, eller ska jag säga fjädermonstren?

Detta är tuppen:

Så hönorna som jag hoppas lyckas fota alla tre och inte en två gånger...

    Asch, första och sista bilden är på samma höna. Tre stycken och jag lyckas fota en två gånger! Jag får skylla på inte-stillasittande-modeller...

Vi skulle på Nolia idag, jag hade planer på att vara där strax före 10 och hänga på låset. Gubben hade andra planer (sova lite till) så klockan var bra över 10 innan vi åkte. Givetvis hela stan full med bilar och ont (läs inga) parkeringar. Jag blev avsläppt och knatade in på Nolia. Inträdet var då hutlöst, 100 kr, då han i kassan inte trodde att jag var 17... För de kostade det bara 40 kr. Hur det gick för Gubben att hitta parkering kan ni läsa om i hans blogg. Jag fyndade lite småsaker och en klänning till Gumman. Då ni läst Gubbens blogg om hur det gick för han så blev jag upphämtad av min bror G och väntade där på hämtning. Pimplade lite kaffe, gott efter nolia och skönt att bara sitta i lugnet på deras altan.

Igår fick jag de sista hönorna och tuppen sålda till en vän. Känns skönt att de hamnar där, de kommer att få det bra där. Nu väntar de på hämtning och sen ska jag sanera hönshuset tills de nya hönorna anländer. Ska bli kul att se de nya stora dunbollarna på 3-4 kg. Lite annars mot dvärghönsen på under kilot.

Nu ska jag återgå till gårdagens csi-avsnitt som vi spelat in, såg Harry Potter i stället. Tror den var bra, var trött...

Bestämde mig idag för att byta ut min Dvärgkochinflock mot en annan, lite större ras. Visst är kochinerna söta men vi har som inte riktigt passat ihop. Kan inte sätta fingret på vad det är...

Efter lite överläggning med mamma blev det rasen Orpington som kommer att få flytta in. Kikade på hemsidan där jag köpte kochinerna och hittade att hon hade en liten flock orpington till salu, tre hönor och en tupp. Bokade fast dem och får hämta dem runt den 20/8. Lite tur att det var "lång" leveranstid då jag måste sälja min lilla kochinflock. Vet ni någon som vill ha dessa så hör av er!

Hönorna jag bokade fast är ljust bruna med svarta inslag och tuppen är röd. Hittade tyvärr inga bilder så ni får vänta på foton tills de kommer hem. Sen får jag hålla tummen att någon lägger sig och ruvar så jag får några fler hönor, om jag inte köper ett par extra kycklingar då jag är dit och hämtar dem. Sista blev det ju ett par extra innan jag åkte. Fick beslutsångest...

Mestadels Gubben har slitit men jag har slitit lite också, med penseln   

På dörren in till "hönsettan" så sitter ett handtag vi hämtat från skogen, med en krok för ev jackor.

Inne i ettan har de två sittpinnar och utgången på ena långsidan

På andra sidan sitter värpredet, tre små miniettor utan kokvrå.

Jodå ni ser rätt, de har korkmatta på golvet. Detta för att det är trägolv och det är inte direkt lättstädat eller hållbart i längden. Detta är en stuvbit från mammas sommarstuga som passade fint.

I utegården har de "stege" ner på backen, mina höns är inte direkt stora...

Det enda som saknas är haspel på innerdörren och trippelhaspar på luckan. De ska barn och rovdjurssäkras...

I morgon ska jag städa ur "farstun" till hönshuset, verktyg ska tillbaka och byggskräp ska slängas sen ska de få flytta från sin kalvkätte till sin nyrenoverade etta. Jag hoppas de kommer att gilla det.

Min älskade Gubbe har slitit med ett värprede ett par dagar, det är nästan klart men jag fick inte fota det ännu. Han tyckte jag skulle vänta tills det var klart och då väntar jag nog tills det sitter på väggen.

Jag själv har målat klart inne i hönshuset, det blev vitt. Vet inte om smartfaktorn är så hög med vitt men det får tiden utvisa. Hålet för luckan ut i "rastgården" är också uppkapad, nu ska vi bara gnugga geniknölarna för att få till luckan bra.

Nu när jag har landat i att Nadja är borta, ingen att snubbla över, inget gnällprat runt fötterna, inget hår på golvet och inga keliga puffar då hon ville ha lite kärlek så ska jag ge en kort redogörelse över vad som hände.

Måndag kväll så började hennes vänstra bakben att svullna upp och hon såg allmänt deppig ut, vi kom fram till efter mycket överläggande att vi avvaktar till morgonen då humlor och getingar kan ge ganska häftiga svullnader som lägger sig efter ett par timmar. Tisdag morgon när vi kom ner så såg bakbenet ännu värre ut, ordentligt svullet från hasen och neråt, en förmodad infektion i benet. Konstaterar även att hon är svullen på insidan av låret på samma ben och börjar kolla in ordentligt där, då har hon under natten blivit blåmärkessvart på buken och hård...

Det kändes väldigt fel att börja behandla en 15 år gammal hund som hatar veterinärer och åka bil så det blev ett snabbt beslut om att hennes tid med oss här var över och att hundhimmlen väntade på henne. 15 år är mycket för en hund och det sista jag ville var att hon skulle lida, så egoistisk är jag inte även om det känns tomt efter min vän och det var ett tufft beslut att ta men det känns ändå bra på något sätt. Hon fick en bra pension här på landet, där inget koppeltvång finns, hon fick komma och gå som hon ville och göra nästan vad hon ville.

En sån pension skulle jag också vilja ha...

Hon var en hund med mycket personlighet, visste vad hon ville och om hon inte ville lyssna så var det som att hon skyllde på sin ålder, "En gammal dam som jag behöver minsann inte lyssna på ditt tjat" Råkade jag missa hennes mattid med två minuter så satt hon och tokgnällde tills mat serverades. Det var ett sånt gnäll som gjorde en vansinnig och det gick verkligen inte ignorera. Samtidigt som hon var "damig" och "petig" så var hon en väldigt klok hund som hade koll på det mesta. Vi visste att P var på intågande långt innan vi hörde hans bil själva, när mamma o H kom och var de höll hus, Nadja var även där Gumman var och höll koll. Hur sjutton ska vi nu veta när folk kommer och var de håller hus? Vem ska nu tappa allt hår på golvet så man får dammsuga konstant? Vem ska nu riva ut soporna på bron som för att säga "den här ska inte stå här"? Vem ska man snubbla över i köket och vem ska ligga i vägen för vedspisen då man ska lägga in ved?

Hon kunde konsten att irritera men ändå så oerhört älskad och saknad.