Att vi har en supertrotsig fyraårig dotter med en hel del skinn på näsan är det nog ingen som har undgått. Tredje världskriget har utspelat sig varje morgon innan vi äntligen tagit oss ut i bilen x antal minuter försenade och stressade. Igår gruvade jag faktiskt lite för denna morgon då vi har sovit länge på morgonen och hon har haft svårt att somna på kvällarna. Tog tjuren vid hornen kl 06 i morse och gick upp för att väcka henne...

Hann bara öppna dörren så kom hon kutandes, "jag ska till dagis idag!". Ner i köket åt frukost utan mankemang, gick på toa och tog av pyjamas och klädde på sig utan rymdäventyr och skrik om trasslande kläder, borstande tänderna utan att smeta ner hela spegeln och jaga katten, klädde på sig ytterkläderna utan att inta maskposition på golvet och gap om overall och skor, gick ut till bilen och satte sig i barnstolen och vrålade "mamma, kom då!". Där stod jag i farstun och försökte desperat plocka upp hakan från golvet samtidigt som jag klädde på mig och raffsade ihop det sista för att försöka hinna ikapp. 

Väl på dagis, 10 minuter för tidigt(!) klädde hon av sig själv utan att kräla runt på pallen och hänga knäveck, fick en kram och så sa hon; "Nu ska mammasol åka på jobbet, hejdå" tog dagisfröken i handen och gick in. Hakan i golvet igen och försöker ta mig ut till bilen utan ramla över den. (hakan alltså) 

Då jag kommer hem kl 18 möts jag av två solstrålar, öhhh, vad har hänt? Jo, Gumman klädde på sig själv utan skrik och krälande på golvet då Gubben hämtar henne, sen hjälper hon till med maten och LYSSNAR! Middagen gick suveränt utan klet och vick på stolen. Sen säger jag att hon ska gå på toa för att göra sig klar för natten. Kissa, tvätta sig, pyjamas och borsta gaddar. Gumman knatar iväg och jag väntar på illvrålet men inget kom... Jag går för att smygkika; hon går på toa, tvättar händerna, tar på sig nattsärken, tar lagom med tandkräm, borstar gaddar och kommer sen till köket. Allt detta utan rymdäventyr, kattjakt, skrik, klet på spegel, spaggetihög och spring. Sen satt jag i soffan då hon lagt sig och fattade ingenting... Jag fattar inget än men njuter av dagen och hoppas den kommer igen inom en snar framtid. Sååå skönt.