Igår (torsdag) nämnde jag till Gumman att vi skulle till moster Å och äta surströmming idag (fredag) Gumman glad i hågen ritade en teckning och packade glatt väskan med extrakläder. (Där borde jag ha börjat ana vissa saker) Sen går hon och lägger sig utan protester och vaknar på ett strålande humör. (Det gör hon iof alltid) Klär på sig, äter frullen och sätter sig i bilen, vi åker och efter 100 meter vrålar hon att hon hon glömt teckningen (här borde jag ha fattat) det var bara vända och hämta teckningen. Tack gode gud så började mina lektioner sent... Gumman trallar på hela vägen och då jag svänger in mot dagis kom krokodiltårarna, hon skulle ju inte på dagis hon skulle ju till moster. Vilket nederlag... Försökte förklara för en jätteledsen dotter att vi skulle till moster efter jobb och dagis men hon tyckte att det passade nu på stört. Nu är visserligen syster mammaledig och skulle nog gladeligen ta emot Gumman men dock med en förvarning. Jag vägrade ringa till syster 7.15 på morgonen så det blev dagis och jag lovade att hon skulle få åka dit efter dagis och äta surisar då. Förhandlingarna gick i lås och jag kunde lämna henne och åka på jobbet dock med ett lite halvtungt mammahjärta för att jag inte är tankeläsare.