Stackars liten Mjukis tappade då sin manlighet idag. Han fastade från kl 22 igår kväll och var på lagomt muntert humör i morse. Stackarn var så hungrig att han gick lös på min kalender. Bilresan var inte heller populär för fem öre och hundarna i väntrummet var det spott och fräs åt. Kaxig då mindre kaxig då vi kom hem. En svart lurvig boll med öronen på kvart i tolv raglade ut ur transportburen och vidare över köksgolvet. Tvätta sig gick inte heller då han hela tiden ramlade omkull och hamnade i konstiga ställningar halvsovandes.

Efter ett par timmars sovande i favoritfönstret börjar han nu likna sig själv igen förutom de tappade bollarna då. Har fått lite mjukmat som plåster på såren. Om det nu hjälper mot en tappad manlighet?

Idag blir våran katt en det, han kommer att tappa sin manlighet. Tjopp, tjopp bara hos farbror veterinären. Mjukis är snart ett år gammal och varför vi inte kastrerat honom tidigare är nog för att vi inte upptäckt hans manliga lustar. Han har fortsatt vara go och hållit sig hemma. När han första gången kissade på julgransmattan så tänkte man "ja, ja, vi tog ju in hans kissplats så vi får nästan skylla oss själva". När han sen revirmarkerade min skoteroverall tappade han manligheten hos mig. Nu SKA nötterna bort. Gubben tvekade karl som han är men när katten revirmarkerat i garaget så var det ingen tvekan längre, nötterna skulle bort.

Så min halva dag igår ägnades åt att städa upp transportburen ordentligen. Plockade isär den och skurade upp den med grovrent och såpa. Så här ren har den nog aldrig varit. När jag likaså var igång fick hönsapönsorna rengjort hos sig och massor nytt spån. Livat och glatt blev det i deras provisoriska hem.